Storvreta IBK P02-04 goes Toronto

Första vinsten gav följande härliga bilder tagna av Rebecca, mamma till Melvin och Rasmus.

Jag och Hampus mamma Maria har gjort vårt bästa för att tipsa alla pappor här om helgerbjudandet på Bara så ni vet ;-) Föräldrarna (läs papporna) spelar för övrigt också i turneringen, två matcher, inga allvarligare skador, en knapp förlust och en storseger. Hjältarna laddade inför dagens sista match (mot tuffa och duktiga Ottawa II) med bad och terasshäng. Några hälsade även på Robin Nilsberth, Granlos landslagsback som är här. Nu väntar pappamatch innan avresan till pytteminsta hallen igen. Vi har dock en bra känsla och fortsätter sätta Storvreta på världens innebandykarta. Här är statistiken so far:

Andra matchen för dagen går mot Ottawa. I världens pytteminsta hall 6 vån upp i en skola. Matchen svängde och var jämn under första delen. Vi blev stressade och spelade inte alls så bra som vi kan. Underläge 2-3 i paus föranledde nödvändiga coachdirektiv och vips ett nytt fokuserat Storvreta kom ut i andra. Underläget förbyttes i ledning 8-4, som sedan blev 8-5 och 8-6 och nervöst sista två min. Men vi vann!!! Jippi!!! Första vinsten på kanadensisk mark, härligt alla hjältar!!! Målskyttarna var Rasmus 2, Gabbe 2, Hampus 2, Albin, Viggo 1 och Joel 1... Bra bredd!

Har straffen på film och även lite spelsekvenser, men får inte till utlägg på youtube... Återkommer så snart jag får upp det.

Killarna kämpade jättebra. Stora, starka motståndare drog ifrån under en för dem lyckosam period, och vips stod det 8-4 till Whitby. Mackan storspelade i mål, men fick inte tillräcklig hjälp av försvaret. 8-4-målet var en slump, men också en väckarklocka. Killarna ryckte upp sig och efter mål av Viggo och Joel var det match igen. Två mål upp och Storvretapress modell hård. Johannes bröt igenom och blev fälld, men straff som resultat. Gabbe var vår straffläggare: Jakten på kvittering var intensiv, men blev dessvärre resultatlös. Killarna var besvikna men rätt snart vaknade revanschlusten och fokus flyttade till nästa match. Den spelas kl 11.45 i en arena vi åker tunnelbana till. På återhörande!

Förlust 8-7 efter en jämn och rolig match! Återkommer så snart vi har wi-fi

Matcherna spelas 2x15 min och vi fick en mycket bra start med 2-0 efter dryga 50 sek, båda målen av Gabriel och båda på frislag. Vårt motstånd Whitby Roadrunners, är starka och stora, vi har haft jobbigt i försvaret, men Mackan i mål har varit jätteduktig. Lagen följdes åt och efter en straff i mål av Whitby och mål av Gabbe och Viggo ledde vi 4-3 i paus. Bra jobb! Nu har vi 4-4 efter 4 min i andra perioden. Roligt och svängigt!

Klassisk mark! Vi är på klassisk mark! Börjes och Mats klassiska mark! Uppvärmning pågår, motståndarna ser oroväckande storväxta ut... Men nu kör vi!! Heja Storvreta IBK! (Ingen wi-fi i hallen, men försöker rapportera i paus iallafall)

VEM? Kom igen nu, fram med det bara, VEM drog igång brandlarmet nu, 23.55? Jag hade ju somnat precis! Så onödigt! Mina två hjältar sover dock sött, har inte rört en fena trots rummets brandvarnar-pip... Vilket i och för sig är oroväckande... En högtalarröst förkunnade monotont att "it's been cleared by the fire departement" bara för att sekunderna senare byta "cleared" mot "handled". Okej, var det ett misstag som har kontrollerats och klargjorts eller var det en brand som omhändertagits???!!! Jag ringde till receptionen som då lugnade mig med att larmet hade blivit "reseted"...jaha, frågan kvarstår, återställt larm som gick av misstag eller återställt efter brand?! Är det en konspiration mot oss? Motståndet som vill störa nattsömnen? Ha, FAIL i så fall, nr 29 och nr 33 toksover och jag har inte hört eller sett 13 heller! Att hejarklacken ser ut som ett ras med mörka ringar under ögonen är en annan sak! Nattinatti!

Efter vattenfall på långt och nära håll, gav vi oss som sagt av till en hyfsat närliggande by med det charmiga namnet Niagara on the lake. Det var som att komma in i en romantisk film, minns ni Julia Roberts i Run away bride? Just en sådan småstad var det. Vi hittade ett lunchställe med bästa servicen på mycket länge. Kristin hette vår roliga hjälpsamma servitris. Barnportionen hade räckt till si sådär två vuxna och dricka ingick, pris ca 50 kr! På vägen tillbaka till bilen hittade jag säg 8-10 butiker som ropade mitt namn (de ropade på Hampus mamma Maria också, men Hampus pappa Hasse sa att vi hörde fel... Typiskt!) En affär ropade killarnas namn: Vi såg aldrig Julia Roberts, men jag tror ni fattar. Pittoreska gator med namn som Queen's street och kyrka vars klocka inte bara ding- dongade, den ding-dongade "Morning has broken" och som grädde på moset kom denna lufsandes förbi:

Det är svårt att med ord beskriva dessa mäktiga vattenfall. Det är svårt även med bilder. Men vi gör ett försök: En fantastisk dag, med härliga, coola och mäktiga upplevelser! Efter fallen åkte vi på uppmaning av cupledningen till Niagara on the lake, den mest pittoreska lilla staden jag sett! Återkommer med ett inlägg om det!

När man vaknar vid 4-tiden blir väntan lång tills det är dags att kolla på öppningsmatchen lång...men med pool på hotellet löser man det! Våra nedan poolare är Johannes, Gabriel och Joel

...Gabbe och Johannes softar på hotellrummet, men har även gjort lite läxor och skrivit resedagbok om första dagen. Vi har Joel i rummet intill, hoppas att han sov längre än mina grabbar! Vädertjejen på tv lovar sol idag och minst 16 grader, det verkar lovande.

Killarna som utgör vårat lag är: Målvakt: Mackan Backar: Rasmus, Anton och oklart..(säg så här, coach lär peka med hela handen, vi har lite fler forwards än backar) Centrar och forwards: Albin, Hampus, Gabriel, Johannes, Joel, Viggo och Melvin VI ÄR STORVRETA!

God morgon! I Sverige sitter ni säkert på jobbet nu. Vi ligger i sängen och för en diskussion om huruvida det är bra eller obra att vakna kl 04.00.... Min son är så att säga piggare idag än igår på restaurangen där han tog en powernap i väntan på notan. Dagens schema är: Besök i arenan där vi ska spela. Vi ska se den tv-sända matchen mellan svenska Salmingsponsrade Lindås Waves och Team Canada (som enligt uppgift coachas av två NHL-stjärnor). Robin Nilsberth, Granlo och svenska landslagets hårdskjutande back gästspelar i Lindås och väckte intresse hos killarna. Dock avfärdade Gabbe honom med "han skjuter asgrymt, men pappa och Storvreta ägde ändå ut dem" Efter matchen blir det en tur till Niagarafallen.

En lång dag lider mot sitt slut. Vi är äntligen samlade hela gänget, då vi nu träffat Rasmus, Melvin och Anton med familjer på hotellet också. Hela truppen gick en kort promenad till sportsbaren Hoops. Vanligaste beställningen? Classic Hamburger with fries. Själv visade jag upp dubbelmoral när den är som bäst: En Slamdunk Hamburger med DIET Coke och sallad som sideorder istället för pommes.... Funderar på om " what happens in Toronto, stays in Toronto" skulle gälla, men NEJ, vi bjuder på allt! På Hoops fick Johannes frågan av den söta servitrisen om han har flickvän och när vi skulle lämna kom hon ifatt oss och avslöjade att "you guys are soooo cute, love your cardigans" till Johannes och Gabriel. God natt redan vid halv nio svensk tid känns bra idag! Imorgon Niagarafallen -häng med!

Vi bor på våningarna 12 och 14, poolen på våning 6, ihop med schysst takterass. Killarna svalkade av sig med ett dopp, så nu vet alla på intilliggande gym också att vi är här (och hur vi låter!)

Precis när vi stiger in i hotellfoajén börjar sudden death mellan Sverige och Kanada i ishockey-VM, en kvart senare ombads vi tysta ned jublet lite...Sverige till semifinal! Annars då? I korta drag: Toronto bjuder på sommarvärme. Alla släpptes igenom alla kontroller. Killarna visade oväntat stort tålamod på den 7.40 långa flygningen. Hotellet ligger 70 meter från Maple leaves gardens. Coolt säger jag. Ägigt säger killarna. Shoppingmall med 280 butiker och generösa öppettider ligger på gångavstånd (älskling det kan bli så att vi ställer in sommarsemestern i år). Tidskillnaden är 6 timmar, killarna motade trötthet med ett dopp i hotellets pool. Lägger upp bilder alldeles strax!

Första etappen gick smärtfritt (lite ont i öronen för Gabbe och Mackan). Nu väntar vi på att gå ombord på det större planet för den längre flygningen. Humöret är fortfarande på topp! Hemma kan ni roa er med följande vadslagning 1) vem är otåligast? (Vem frågar "hur länge är det kvar" flest gånger?) 2) hur otålig är han? (Hur många gånger ställs frågan?) Vi redovisar svaren senare ikväll....